Igår vad det Skolinspektionens dag i Örebro. Många ansvariga, politiker, skolchefer och rektorer var där. Något färre lärare. De flesta, stod som jag, i sina klassrum med sina elever.
På kvällen pratade jag med en kollega, en av de skickligaste lärarna jag känner, som berättade hur hen ofta känner sig otillräcklig. Framför allt i och med mycket fokus på lärarens och undervisningens betydelse; all forskning visar på att den enskilda lärarens kompetens och undervisning gör skillnad för varje elev. Det är hen liksom jag mycket medveten om, men kanske är det svårt att veta var gränsen mellan mitt och andras uppdrag går. Och många gånger är det så att vi som enskilda lärare också gör andras jobb. Och ändå känner oss otillräckliga.
På kvällen pratade jag med en kollega, en av de skickligaste lärarna jag känner, som berättade hur hen ofta känner sig otillräcklig. Framför allt i och med mycket fokus på lärarens och undervisningens betydelse; all forskning visar på att den enskilda lärarens kompetens och undervisning gör skillnad för varje elev. Det är hen liksom jag mycket medveten om, men kanske är det svårt att veta var gränsen mellan mitt och andras uppdrag går. Och många gånger är det så att vi som enskilda lärare också gör andras jobb. Och ändå känner oss otillräckliga.
Det talas mycket om lärarens ansvar, om den enskilda lärarens ansvar att lära sig att anpassa sin undervisning så att alla elever lyckas. Om eleven lyckas eller inte hänger på dig och din kompetens. Det är i mötet mellan läraren och eleven det avgörs om eleven får lyckas utifrån sina förutsättningar. Det ställer mycket höga krav på lärarens kompetens, men också vilja och förmåga att hela tiden utmana sig själv, ifrågasätta sina undervisningsmetoder och vara beredd att lära och utvecklas tillsammans med andra. Det är riktigt, och ingen av oss lärare kan avsäga oss det ansvaret. Men, det är heller inte hela sanningen.
För, även om den enskilda lärarens kompetens är den bästa, eller om den enskilda lärarens vilja och önskan att utveckla den egna undervisningen är nog så stark, räcker det inte alltid. Därför är jag glad över att Skolinspektionen i sin senaste rapport så klart och tydligt pekar på alla inblandades ansvar när det gäller en skola för alla. En skola där alla - både elever och lärare får möjlighet att lyckas och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Läraryrket är inget ensamyrke, och att driva och utveckla den svenska skolan är inget ensamuppdrag som sker i isolerade öar, oavsett om man är lärare, rektor, skolchef eller politiskt ansvarig. Utveckling sker inte bara för att vi vill att det ska ske, utan för att vi ser till att det sker.
Att skapa goda förutsättningar för alla enskilda elevers lärande och utveckling, omfattar så mycket mer än bara läraren. Därför är jag glad över att Skolinspektionen så tydligt visar på hur samarbete och samverkan mellan alla nivåer inom skolväsendet är avgörande för varje elevs möjligheter att lyckas. Hur skicklig en lärare än må vara, kan begränsade förutsättningar leda till att lärarens förmåga inte utnyttjas fullt ut. Och hur mycket en lärare än vill lära, så kanske inte förutsättningar ges. Skolinspektionens senaste rapport om styrning av skolan är därför mycket viktig. Den visar att lärare många gånger lämnas ensamma i sitt uppdrag och att förutsättningar – och inte enbart den enskilda lärarens kompetens – är avgörande. Rapporten visar därmed på en outnyttjad potential i våra kommuner.
För, även om den enskilda lärarens kompetens är den bästa, eller om den enskilda lärarens vilja och önskan att utveckla den egna undervisningen är nog så stark, räcker det inte alltid. Därför är jag glad över att Skolinspektionen i sin senaste rapport så klart och tydligt pekar på alla inblandades ansvar när det gäller en skola för alla. En skola där alla - både elever och lärare får möjlighet att lyckas och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Läraryrket är inget ensamyrke, och att driva och utveckla den svenska skolan är inget ensamuppdrag som sker i isolerade öar, oavsett om man är lärare, rektor, skolchef eller politiskt ansvarig. Utveckling sker inte bara för att vi vill att det ska ske, utan för att vi ser till att det sker.
Att skapa goda förutsättningar för alla enskilda elevers lärande och utveckling, omfattar så mycket mer än bara läraren. Därför är jag glad över att Skolinspektionen så tydligt visar på hur samarbete och samverkan mellan alla nivåer inom skolväsendet är avgörande för varje elevs möjligheter att lyckas. Hur skicklig en lärare än må vara, kan begränsade förutsättningar leda till att lärarens förmåga inte utnyttjas fullt ut. Och hur mycket en lärare än vill lära, så kanske inte förutsättningar ges. Skolinspektionens senaste rapport om styrning av skolan är därför mycket viktig. Den visar att lärare många gånger lämnas ensamma i sitt uppdrag och att förutsättningar – och inte enbart den enskilda lärarens kompetens – är avgörande. Rapporten visar därmed på en outnyttjad potential i våra kommuner.
Jag tror att ni som undervisar nyanlända elever mycket lätt kan känna igen er i vad jag menar. Många gånger vet vi vad som krävs för att elevernas ska lyckas – exempelvis tillräcklig stöd på elevernas modersmål. Samtidigt kan vi få svar av såväl rektor som huvudman, att pengar inte finns. På Skolinspektionens dag i Stockholm svarade Skolinspektionens ansvarige Andrés Brink på åhörarnas frågor om studiehandledning på modersmål:
”Som den svenska lagen är skriven står det inte ”elever som har behov av studiehandledning (om det inte är för dyrt eller jobbigt för skolan)." Det undantaget finns inte!"
(referat från Pedagog Stockholms inlägg av Annelie Drewsen)
”Som den svenska lagen är skriven står det inte ”elever som har behov av studiehandledning (om det inte är för dyrt eller jobbigt för skolan)." Det undantaget finns inte!"
(referat från Pedagog Stockholms inlägg av Annelie Drewsen)
Mer om Skolinspektionens rapport om nyanlända elevers utbildning går att ta del av här och nyanlända elever är en grupp, där enskilda lärare i många år ofta burit ansvaret själva.
Men, utveckling av svensk skola omfattar alla elever - och alla ansvariga.
"Vi har sett att den lokala ledningen av skolan, från politiker och fristående huvudmän till klassrummet, över rektor och lärare, är avgörande för den undervisning eleverna får", skriver Skolinspektionen. Det måste vi lära oss av. Det kan vi göra något åt.
Så – nu är det dags att ta nästa steg. Skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och det gäller oss alla. Det finns en enorm kraft, vilja och kompetens ute på våra skolor. Ta vara på den och låt den växa och utvecklas. Se skolan som helhet som en lärande organisation, där vi lär av genom att lyssna till varandra.
Skapa förutsättningar för oss lärare att göra vårt allra bästa. Det är inte svårare än att vi alla måste bestämma oss, göra upp en plan och sedan försöka. Vi måste vara tydliga, systematiska och väl förankrade i forskning. Och vi måste samarbeta! Brist på dialog och ärligt lyssnande med ett tydligt fokus fungerar lika dåligt på kommunövergripande nivå som i klassrummet.
Framför allt måste vi vara modiga. Att skapa en skola som ger alla möjlighet att växa och lyckas, där ansvaret på och förväntningarna på den enskilda läraren är stora och höga. Samtidigt som varje enskild lärare backas upp och får de förutsättningar som hen behöver för att lyckas. Det är egentligen inte vara svårare än så.
Men - vi behöver vara medvetna om att vi alla ansvariga ligger i startgroparna för att lära oss och klara något som vi faktiskt inte tidigare har klarat av. Vi ger oss ut på ny och okänd mark. Precis som våra elever när de utmanas, stöttas och lär sig nytt. Om vi tror att det är möjligt, måste vi – lärare, rektorer såväl som politiskt ansvariga bestämma oss för att ”nu, nu gör vi det här tillsammans. Kanske inte på riktigt samma sätt som vi har gjort det förut”. Och vi måste tro att det är möjligt.
Och jag lovar – resan blir så mycket roligare och vi blir så mycket starkare – om vi gör det tillsammans. Vi lärare kan vara hur skickliga eller villiga att lära som helt – men utan tillräckliga förutsättningar kommer vi aldrig att nå vår rätta potential.